Glad och trött
Igår var vi på 40-årsskiva hos Anna-Carin i Nyköping. Det var jättekul att träffa goda vänner, bekanta som jag inte sett på många år och byta några ord med helt nya människor. En bra mix helt enkelt. Till välkomstdrink fick vi mousserande vin och sedan bjöds vi på en vacker och god buffé med blandade godsaker. Vi var nästan 30 gäster men det fungerade hur bra som helst att mingla runt. Efter kaffe och efterrätt blev det också dans till gamla goa klassiker. Sandra (född på 80-talet) var inte helt nöjd med de spellistor jag lagt upp i iPoden, men hon förstod sig inte på den så det var inte så mycket hon kunde göra åt det. Hi, hi. Som vanligt blev kvällen sen och vi var sist därifrån (what's new). Vi lämnade Fredrik och Anna-Carin vid halv fyra och vid kvart över fyra satt vi hemma i Marita och Kenneths kök och käkade kebabpizza. Det smakade himelskt! Tack Fredrik och Anna-Carin för en fantastik kväll och tack Marita och Kenneth för uppehälle och en fantastisk söndagsbrunch. You all rock!
Alla hjärtans dag
Härliga minnen från sommaren 2007 på Gotland
Idag är det alla hjärtans dag. För mig fungerar dagen mest som en extra påminnelse om att tala om för människor runt omkring mig att jag uppskattar dem - något jag alltid försöker göra men som man inte kan göra nog ofta och för mycket. För mig handlar dagen om att med ord, handling och ömhetsbetygelser göra personer i sin närmaste omgivning glada. För mig handlar det inte om att ge och få presenter, men om det ska vara några ska de vara köpta eller gjorda med hjärtat - inte för att man känner sig tvingad.
Idag bjuder jag mina killar på en extra mysig helgfrukost, viskar vackra ord i örat på min älskade och försäkrar mitt barn om att jag alltid kommer att finnas där för honom. Jag ringer mina föräldrar som befinner sig på andra sidan jorden och ringer min bror som bara är 15 mil bort. Jag ger de vänner jag har turen att träffa ikväll en hårdare och längre kram än vanligt och ger en gåva i form av 100 doser mässlingsvaccin till behövand barn genom Unicef. SJälv hoppas jag på en passionerad kyss av Tobbe och många vackra leenden från Melker. Love is all we need!
En kärleksförklaring
Jag vill att du ska veta att jag tycker du är en fantastisk pappa. Jag blir glad och stolt när jag får höra att jag är lik dig. Jag hoppas att jag ses som en lika varm, glad och generös person som du. Tack för att du alltid hjälper till när vi ber om det och för att du och mamma alltid litat på mig och ställt er bakom mig till 100 procent. Jag vill att du ska veta att du är den enda pappan jag någonsin önskat mig. Jag hade aldrig velat att det skulle vara någon annan än du. Lova att du är rädd om dig så jag och Melker får behålla dig i minst 30 år till.
Bilden valde jag ut för att jag vet att det är där du trivs bäst. I Sörmland, på landet, framför snurran i båten, med ett par fiskespön bredvid dig, ett par rejäla aborrar på botten av båten och en stor svampkorg fylld med skogens guld i fören. Jag lade in lite löv i höstens färger för jag vet du trivs som bäst på landet under sensommaren och tidig höst. Den här bilden är du för mig. Du ser så lugn och tillfreds ut. En fin bild tycker jag. Pappa, jag älskar dig!
Inspirationen har återvänt
Tobbe och jag har varit småkrassliga under i stort sett hela det nya året. Förkylningen med hosta som vi drabbades av har kommit och gått i vågor och när Tobbe förra veckan äntligen började känna sig okej igen så bjöd lördagsmorgonen på ryggskott. Att vara hängiga och orkeslösa har verkligen satt sig på psyket och humöret denna gång och vi har inte haft lust med någonting. Men nu känner jag att inspirationen och energin äntligen börjar återvända. Här är några av anledningarna:
- En god vän har hittat kärleken igen. Jag är jätteglad för hennes skull! Ibland är det inte helt okomplicerat att påbörja en ny relation. Men jag håller mina tummar hårt för att allt löser sig snabbt och smidigt. Hon är värd det bästa!
- Igår ägnade jag delar av kvällen till att skissa på nya illustrationer i Illustrator och Photoshop. Jag mår bra av att vara kreativ. Jag måste hitta mer tid för skapande.
- I eftermiddag hann jag äntligen med att springa in i några favoritaffärer. Våren har kommit till butikerna. Milda pasteller blandas med klara, glada och starka färger. Vilken energikick! Med mig hem fick jag ett par nya gardiner till sovrummet. Kan du gissa vilken färg jag valde?
- På lördag har en god vän 40-årsfest. Jag ser verkligen fram emot en riktig fest tillsammans med många av våra allra godaste vänner. Melker kommer det inte heller gå någon nöd på. Han ser vansinnigt mycket fram emot en helg tillsammans med storkusinerna, faster och farbror.
- Om två och en halv vecka åker vi till Florida för två veckors mys och roligheter. Tobbe, jag och Melker. Vi tre. Min familj. Där ska vi simma med delfiner och få sol på våra bleka näsor. Jag ska dessutom shoppa lite ny fotoutrustning. Vi längtar.
- Idag fick vi besked om vart årets bonusresa med jobbet går. I slutet av september åker jag till Peking! Kan ni tänka er, jag ska promenera på den kinesiska muren - det enda byggnadsverket som syns från rymden. Det är en länge närd dröm som äntligen ska blir verklighet. Frida, har du några restips och design- och inredningsmåsten som jag inte får missa?
Bild: www.travel-centre.co.uk
Men allvarligt, vem är jag egentligen att klaga? Ibland måste man verkligen stanna upp och titta på sitt liv med andra ögon. Vad är en långvarig hosta? Ingen i min närhet är allvarligt sjuk. Jag har en familj som jag älskar och som älskar mig. Jag stormtrivs på mitt jobb och i vårt hem. Jag har möjlighet att resa ut och upptäcka andra delar av världen ibland och jag kan köpa ett par fina gardiner när jag ser dem. Vad mer kan man önska sig? Jag är verkligen privilegierad. I love my life - med hosta och allt.
Kort helgrapport
Ännu en helg har passerat och en ny arbetsvecka har tagit vid. I fredags skulle jag egentligen stannat kvar på jobbet. Vi invigde våra nya lokaler (i samman byggnad) med chips, öl, kurs i Linderhopp och lajvband, men jag led fortfarande av den envisa förkylningen med hosta och nästäppa och orkade inte stanna kvar för festligheterna. Så istället åkte jag hem och myste med familjen framför Let's Dance.
I lördags åkte vi först till Torbjörns syster där det var kalas för hennes man Lars som fyllde ***pip***. Melker var överlycklig att få träffa storkusinerna David och Frida som båda var hemma dagen till ära. Är man 18 och 16 år gamla så finns det ju som bekant en hel del annat som lockar. Till lunch fick vi smarrig smörgåstårta...
På kvällen var vi bjudna til Marita och Kenneth i Nyköping. Där fick vi också stråla samman med Thailandsresenärerna. Även här fick vi jättegod mat - plankstek. En riktig klassiker. Sååå gotttt. De barnen var mer vilda än tama, förutom lilla Arwid som är sötare än sötast. Och social till tusen. Han var vaken i stort sett hela kvällen, slumrade bara till en stund men sedan ville han vara med igen.
Igår var vi bara hemma. Melker hade kompisar hemma hela dagen och Tobbe och jag hade för första gången på ett par veckor lite energi över för att fixa lite småsaker här hemma. Tobbe förbarmade sig bl a över den sista julbelysningen såväl ute och inne, och jag tog tag i mitt syprojekt igen (överkast och kuddar till Melkers säng). Bilder kommer förstås när jag är klar.
I lördags åkte vi först till Torbjörns syster där det var kalas för hennes man Lars som fyllde ***pip***. Melker var överlycklig att få träffa storkusinerna David och Frida som båda var hemma dagen till ära. Är man 18 och 16 år gamla så finns det ju som bekant en hel del annat som lockar. Till lunch fick vi smarrig smörgåstårta...
På kvällen var vi bjudna til Marita och Kenneth i Nyköping. Där fick vi också stråla samman med Thailandsresenärerna. Även här fick vi jättegod mat - plankstek. En riktig klassiker. Sååå gotttt. De barnen var mer vilda än tama, förutom lilla Arwid som är sötare än sötast. Och social till tusen. Han var vaken i stort sett hela kvällen, slumrade bara till en stund men sedan ville han vara med igen.
Igår var vi bara hemma. Melker hade kompisar hemma hela dagen och Tobbe och jag hade för första gången på ett par veckor lite energi över för att fixa lite småsaker här hemma. Tobbe förbarmade sig bl a över den sista julbelysningen såväl ute och inne, och jag tog tag i mitt syprojekt igen (överkast och kuddar till Melkers säng). Bilder kommer förstås när jag är klar.
Tunga dagar
Hur det än är så går livet vidare och här hemma har vi just nu sjukstuga. Lilleman är frisk som väl är, men Tobbe och jag är rejält risiga och har knappt lämnat sängen under dagen. Konstant hosta, ont i kroppen och snuva. Gulliga grannar tar hand om Melker och ser till att han har det bra. Allvarligt talat vet jag inte vad vi skulle göra utan dem. Godare vänner finns inte. Tack!
Vårt jullov: Del 5
Sista delen av vårt jullov visar massor med vintriga bilder från Trosa. 
Vårt jullov: Del 4
Nyårsafton firade vi hos Fredrik och Anna-Carin i Nyköping, tillsammans med Marita och Kenneth och Katta och Benny och så alla småkillar Oskar, Gustaf, Wilhelm, Arwid och så Melker förstås. Här kommer ett urval av bilderna från kvällen...
En bild taget på vardagsrummet från köket som ligger ett par trappsteg upp. Kvällen till ära har matbordet fått flyttat ner och gett plats för ett barnbord i köket. Lägg märke till toksnygga Collage-lampan från Louis Poulsen.
Dukningen gick i effektfullt svart och vitt. Snyggt!
Först lite mingel. Från vänster Benny, Katta och så Tobbe som håller i Marita och Kenneths minsting Arwid som ju föddes på Melkers födelsedag den 16 august.
Sötnosen Arwid igen som redan kan och vill stå.
Tobbe och kvällens värd Fredrik som är goda vänner sedan barnsben. Det gäller även kvällens värdinna...
... Anna-Karin. På nyårsdagen tog hon hela familjen med sig till Thailand för att fira sin 40-årsdag den 9 januari - igår. Ett megastort grattis till dig vännen. Hoppas du hade en underbar dag i paradiset.
Men, det där är ju jag! Det är inte ofta jag fastnar på bild. I bakgrunden syns min allra äldsta vän Marita.
Här är Marita igen tillsammans med sin älskade Kenneth och så lilla Arwid i famnen.
Alla paren var ansvariga för var sin rätt. Värdparet bjöd på snittar, bl a friterade scampi med avocadocreme, smördegsstjärnor med lax och anjovissnurror. Mums. Till det serverades förstås champagne.
Marita och Kenneth stod för förrättet och bjöd på gratinerad hummer på salladsbädd och så mer champagne förstås.
Tobbe och jag bjöd på dubbelmarinerad oxfilé, potatisbakelse med chevré, balsamicsås samt en sallad med hallon och mer chevré. Till det drack vi Vila Santa - ett gott rödvin från Portugal.
Katta och Benny bjöd på god efterrätt i form av en vaniljpanna cotta med varm hallonsås. Av någon outgrundlig anledning missade jag att tag kort på den. Antagligen för att den såg så god ut och jag omöjligt kunde låta vänta på mig alt. att den stora mängd champagne som konsumerats tillsammans med rödvin vid det här laget stigit mig lite grand åt huvudet. Vackert och gott var det i varje fall.
Fredrik och Anna-Karins minsting Gustav orkade inte till tolvslaget utan var klok nog att gå och lägga sig tidigt. En stor förebild för mig som alltid måste vara sist i säng.
Marita och Kenneths stora kille Wilhelm och Fredrik och Anna-Carins stora kille Oskar tittar på TV i väntan på tolv-slaget.
Till tolvslaget kom Sara (i grön jacka) och Tobias (som står bredvid) med familj och vänner till oss för att fira. De bor på samma område.
Från balkongen hade vi utsikt över hela Nyköping och vi bjöds på ett vackert skådespel.
Gott nytt år önskar Tobbe och jag. Melker borde förstås varit med på kortet men han fastnade inte på en enda bild under hela kvällen. Han lämnade knappast Oskars rum där han lekte med massor av Lego Star Wars. En sexårig kille i himlen.
Just det, jag kanske borde berätta att festen knappast tog slut där. Sedan blev det pingisturnering i köket, dans till 90-talsnostalgi, ett stort antal kaffedrinkar. Halv fem gick Anna-Carin och jag och lade oss. Vi var sist. I vanlig ordning. Att man aldrig lär sig.
En bild taget på vardagsrummet från köket som ligger ett par trappsteg upp. Kvällen till ära har matbordet fått flyttat ner och gett plats för ett barnbord i köket. Lägg märke till toksnygga Collage-lampan från Louis Poulsen.
Dukningen gick i effektfullt svart och vitt. Snyggt!
Först lite mingel. Från vänster Benny, Katta och så Tobbe som håller i Marita och Kenneths minsting Arwid som ju föddes på Melkers födelsedag den 16 august.
Sötnosen Arwid igen som redan kan och vill stå.
Tobbe och kvällens värd Fredrik som är goda vänner sedan barnsben. Det gäller även kvällens värdinna...
... Anna-Karin. På nyårsdagen tog hon hela familjen med sig till Thailand för att fira sin 40-årsdag den 9 januari - igår. Ett megastort grattis till dig vännen. Hoppas du hade en underbar dag i paradiset.
Men, det där är ju jag! Det är inte ofta jag fastnar på bild. I bakgrunden syns min allra äldsta vän Marita.
Här är Marita igen tillsammans med sin älskade Kenneth och så lilla Arwid i famnen.
Alla paren var ansvariga för var sin rätt. Värdparet bjöd på snittar, bl a friterade scampi med avocadocreme, smördegsstjärnor med lax och anjovissnurror. Mums. Till det serverades förstås champagne.
Marita och Kenneth stod för förrättet och bjöd på gratinerad hummer på salladsbädd och så mer champagne förstås.
Tobbe och jag bjöd på dubbelmarinerad oxfilé, potatisbakelse med chevré, balsamicsås samt en sallad med hallon och mer chevré. Till det drack vi Vila Santa - ett gott rödvin från Portugal.
Katta och Benny bjöd på god efterrätt i form av en vaniljpanna cotta med varm hallonsås. Av någon outgrundlig anledning missade jag att tag kort på den. Antagligen för att den såg så god ut och jag omöjligt kunde låta vänta på mig alt. att den stora mängd champagne som konsumerats tillsammans med rödvin vid det här laget stigit mig lite grand åt huvudet. Vackert och gott var det i varje fall.
Fredrik och Anna-Karins minsting Gustav orkade inte till tolvslaget utan var klok nog att gå och lägga sig tidigt. En stor förebild för mig som alltid måste vara sist i säng.
Marita och Kenneths stora kille Wilhelm och Fredrik och Anna-Carins stora kille Oskar tittar på TV i väntan på tolv-slaget.
Till tolvslaget kom Sara (i grön jacka) och Tobias (som står bredvid) med familj och vänner till oss för att fira. De bor på samma område.
Från balkongen hade vi utsikt över hela Nyköping och vi bjöds på ett vackert skådespel.
Gott nytt år önskar Tobbe och jag. Melker borde förstås varit med på kortet men han fastnade inte på en enda bild under hela kvällen. Han lämnade knappast Oskars rum där han lekte med massor av Lego Star Wars. En sexårig kille i himlen.
Just det, jag kanske borde berätta att festen knappast tog slut där. Sedan blev det pingisturnering i köket, dans till 90-talsnostalgi, ett stort antal kaffedrinkar. Halv fem gick Anna-Carin och jag och lade oss. Vi var sist. I vanlig ordning. Att man aldrig lär sig.
Vårt jullov: Del 3
Annandag jul bjöd på fantastiskt väder så en långpromenad var väl på sin plats. Melker testade sin nya treväxlade cykel och det gick ju hur bra och fort som helst. Extra roligt var det att cykla på stigarna i skogen.
På annandagens lämnade vi Katrineholm och våra föräldrar och åkte hem till Trosa igen. Mellandagarna bjöd på fortsatt fint väder och vi tog grannarna med oss och grillade korv en eftermiddag på ett nytt ställe som vi hört talas om. Några kilometer norrut, längs sörmlandsleden hittade vi en hög fin utkiksplats över Trosa skärgård. Inte helt barnvänligt kanske med branta stup runt om men barnen var duktiga och lekte mitt på platån. Utsikten var magiskt men det var dessa bilder som etsade sig fast i minnet efter dagen:
Melker och Wilmer. Bästa kompisar. Eller, de är mer än bästa kompisar. Nästan som bröder. 98 procent av tiden de tillbringar tillsammans är fylld av högljuda skratt och busiga upptåg. Älskade ungar! De kan driva en till vansinne ibland men det är svårt att vara arg på dem någon längre stund när man ser hur levnadsglada de är och hur roligt de har tillsammans.
Dagen efter gick vi tillsammans upp till Vitalisskolans Q-lanplan för att åka skridskor men den nya planen var så väldrenerad att Christer - skolans ovärderliga vaktmästare - tvingades frysa en iskant runt hela planen först innan han kunde börja spola själva planen. Men det vatten som runnit undan hade bildat en ränna av is och i brist på annant kunde man spela lite hockey där också. Wilmer, Melker och Wilmers lillebror Edwin.
Vacker konst av Farbror Frost. Andlöst vackert.
På annandagens lämnade vi Katrineholm och våra föräldrar och åkte hem till Trosa igen. Mellandagarna bjöd på fortsatt fint väder och vi tog grannarna med oss och grillade korv en eftermiddag på ett nytt ställe som vi hört talas om. Några kilometer norrut, längs sörmlandsleden hittade vi en hög fin utkiksplats över Trosa skärgård. Inte helt barnvänligt kanske med branta stup runt om men barnen var duktiga och lekte mitt på platån. Utsikten var magiskt men det var dessa bilder som etsade sig fast i minnet efter dagen:
Melker och Wilmer. Bästa kompisar. Eller, de är mer än bästa kompisar. Nästan som bröder. 98 procent av tiden de tillbringar tillsammans är fylld av högljuda skratt och busiga upptåg. Älskade ungar! De kan driva en till vansinne ibland men det är svårt att vara arg på dem någon längre stund när man ser hur levnadsglada de är och hur roligt de har tillsammans.
Dagen efter gick vi tillsammans upp till Vitalisskolans Q-lanplan för att åka skridskor men den nya planen var så väldrenerad att Christer - skolans ovärderliga vaktmästare - tvingades frysa en iskant runt hela planen först innan han kunde börja spola själva planen. Men det vatten som runnit undan hade bildat en ränna av is och i brist på annant kunde man spela lite hockey där också. Wilmer, Melker och Wilmers lillebror Edwin.
Vacker konst av Farbror Frost. Andlöst vackert.
Vårt jullov: Del 2
Julafton: Vi vaknade på morgonen av att Melker ropade att tomten minsann varit där under natten för grötskålen vi ställt ut föregående kväll var tom och i Melkers och Tobbes strumpa låg det minsann morgonklappar. Själv hade jag nog inte varit tillräckligt snäll ;-). Firandet inleddes hos min farmor Karin som bjöd på glögg och jullunch. Framåt eftermiddagen gick vi hem till mamma och pappa och fortsatte firandet där tillsammans med min bror och hans familj. Som sig bör bjöd julaftonen på Kalle Anka, julmiddag, tomte och Karl Bertil Jonssons julafton och i vanlig ordning avslutade vi kvällen med kräftor. Tobbes föräldrar kom upp en sväng sent på julaftonskvällen för att tillsammans med mamma och pappa överlämna en julklapp till Melker - en ny treväxlad cykel. Men den får ni se i ett annat inlägg.
På juldagen firade vi jul med Tobbes familj. Svärföräldrarna bjöd på frukost och delade ut julklappar i mängder till Melker. Framåt lunch åkte vi till Tobbes syster Marina och hennes familj för att fira Melkers kusin David som fyllde 18 år på juldagen.
Även här blev det julklappsutdelning och Melker hade roligt med David (och Fridas) andra kusiner Lukas och Emil.
Hemma hos svärföräldrarna igen skrattade vi gott åt julgranen som nog fått en julsnaps för mycket.
Nja, riktigt så var det förstås inte. Det var julgransfoten som passade på att gå sönder mitt under julhelgen. Jag måste också passa på att visa de små söta pastaänglarna som hänger i julgranen. Visst är de underbara?
På juldagen firade vi jul med Tobbes familj. Svärföräldrarna bjöd på frukost och delade ut julklappar i mängder till Melker. Framåt lunch åkte vi till Tobbes syster Marina och hennes familj för att fira Melkers kusin David som fyllde 18 år på juldagen.
Även här blev det julklappsutdelning och Melker hade roligt med David (och Fridas) andra kusiner Lukas och Emil.
Hemma hos svärföräldrarna igen skrattade vi gott åt julgranen som nog fått en julsnaps för mycket.
Nja, riktigt så var det förstås inte. Det var julgransfoten som passade på att gå sönder mitt under julhelgen. Jag måste också passa på att visa de små söta pastaänglarna som hänger i julgranen. Visst är de underbara?
Vårt jullov: Del 1
Tittut. Nu är jag tillbaka efter ett helt oplanerat jullov från bloggen. Min plan innan julen var egentligen att passa påa tt blogga lite extra men jag var nog i behov av ett jullov utan datorn. Det underbara vädret har dessutom bidragt till lusten att vara ute så mycket som det bara går vilket ytterligare förklarar den totala brist på aktivitet här de senaste dagarna. Men nu väntar vardagen igen. Men först en återblick över några av de roligaste och viktigaste händelserna under vårt jullov.
Den 17e december var jag bjuden på julfest till min gamla arbetsplats i Karlstad. Det var verkligen jättekul att återse alla mysiga kollegor. Det enda som var tråkigt med kvällen var att jag bara hann prata med ett fåtal av dem. Jag blev också (av)tackad och fick en jättevacker löpare Linjal från Klässbol i en underbar vårgrön färg som snart ska få ta plats på köksbordet tillsammans med några krispiga ljusrosa tulpaner. Några kollegor lånade kameran under kvällen och som tack för hjälpen med fotograferingen får de ståta på bild här på bloggen :-)
Bild: Söta f d kollegor Erik och Annika
Den 20e december var vi hembjudna till Fredrik och Anna-Carin på middag, bl a för att fira deras nyblivna 6-åring Gustav. Vi bjöds på goda pajer, sallad och vin. Mumsigt och trevligt.
Bild: Anna-Carin sätter på soft musik och bjuder till bords i julmysigt kök.
Den 21a decmber bjöd på underbart väder för första gången på månader så vi tar en långpromenad i Trosa tillsammans med Jocke, Julia, Wilmer och Edwin (Fia jobbade). Härligt uppfriskande och vackert.
Bild: Melker och bästisen Wilmer gungar gungbräda med storasyster Julia och lillebror Edwin
Måndagen den 22a var Melker och jag och hälsade på min mormor Ingeborg som bott i Eskilstuna fram tills nu men som idagarna flyttat till Baggetorp som ligger 7 km nordväst om Katrineholm. Efter en promenad till affären, där Melker fick en stor påse kexchoklad gick vi hem igen och medan mormor lagade en fantastisk laxlunch busade Melker och jag med ursötta kissen Smulan mitt bland alla flyttkartonger. Efter lunchen tyckte Melker att mormor skulle lära sig spela Super Mario på Nintendo DS och kröp därför upp i hennes knä för att visa.
Bild: Melker och min mormor
Dan före dopparedagen var Melker och jag bara hemma och bakade lite julgodis, fixade ett julträd och griljerade skinkan. Senare på dagen var det också dags att klippa lilleman.
Bild: Melker lagar julgodis
Sen helgrapport
Jösses vad tiden går fort. Jag tycker den går fort i vanliga fall, men nu när julförberedelserna har börjat så tycks tiden ha lagt in en extra växel. I torsdags den 20 november kom den första snön.
De senaste två dagarna har det kommit mer och nu ligger det ett drygt decimeter tjockt vitt täcke på marken och det är så vackert. Synd att det är mörkt när jag åker och mörkt när jag kommer hem så någon möjlighet att fota allt det vackra har inte givits och nu ska det bli varmare. Synd.
Trötta efter en hård arbetsvecka orkade ingen av oss laga mat på fredagkvällen så det blev en familjemiddag i all sin enkelhet på en pizzeria. Runt hela lokalen hade ägaren ringlat en låååååååång grön raggarslang. Egentligen var det en ganska smaklös dekoration men både Melker och jag kom på oss själva med att tycka att det var fantastiskt mysigt. Tänk vad lite mysbelysning kan göra.
Under restaurangbesöket fick vi de första tecknen... och mycket riktigt... två timmar senare sover Melker med jättehög feber. Med en sjuk Melker fick vi styra om våra planer för lördagen. Jag fick ensam följa med Fia med familj till Oaxen för att gå på julmarknad och hälsa på Fias kusin som tillsammans med sin fästman har ett helt underbart och nybyggt litet radhus precis intill havet. Vi bjöds på glögg och pepparkakor coh jag njöt av det lilla huset som hade en hög och smakfull standard och en minst lika smakfull inredning. Jag hann bara ta ett par kort innan batteriet lade av i min lilla pocketkameran och jag hoppas att Linda och Rickard inte misstycker att jag lägger upp en bild av en nish i deras sovrum inredd i bästa New England stil. Lägg märke till den underbara julstrumpan från Lexington.
För er som inte känner till Oaxen kan jag berätta att det är en spännande klippö några mil norr om Trosa som är ungefär två km lång och 500 m bred. Den norra delen av ön är täckt av skog och i söder ligger byn där man idag finner silos, ugnar och bostäder från brukstiden. Fram till 1974 brött man kalk från ett brott som ger ön sin speciella karaktär. Jag gjorde direkt kopplingar till vackra Furillen. Men mest känd är ändå Oaxen för Sveriges i särklass bästa restaurang, Oaxens skärgårdskrog, där en av Sveriges främsta kockar Magnus Ek står vid spisen. Restaurangen är flerfaldigt utsedd till Sveriges bästa. Senast den fick utmärkelsen var 2007 då den också mottog utmärkelsen Årets EkoKrog.
På lördagskvällen var vi hembjudna på skaldjursfrossa hemma hos Fredrik och Anna-Carin och det var meningen jag skulle prova ostron för första gången. Men Melker hade fortfarande feber så det var inte att tänka på. Eftersom skaldjur är det bästa jag vet och att njuta av det tillsammans med godaste vänner kommer på god andra plats så blev jag sjukt besviken. Men förhoppningsvis blir det fler gånger *flirt, flirt*.
Söndag och feberfri och extremt leksugen Melker. Bästisen Wilmer hade andra planer för dagen och för att distrahera lilleman gjorde vi en liten utflyckt till den återkommande favoriten Mariefred.
Det blåste isiga och nordliga vindar så det blev bara en kort promenad för att prata lite med ca 200 änder och fyra svanar...
... innan vi smet in på första bästa café för att dricka varm choklad och äta köttbullemackor. Onyttigt men rackarns gott.
På eftermiddagen inledde vi den stora utrensningen och började i köket med att gå igenom, rensa och torka ur alla skåp och lådor. Nu har turen kommit till förrådet på nedre botten. Egentligen skulle jag vilja hinna igenom tvättstugan, hallen och kontoret innan vi plockar ner julsakerna men det struntar jag nu i. Imorgon kväll (när Tobbe är på kommunfullmäktige) är det jag som hämtar ner tre fullproppade julkartonger... de måste jag ju också gå igenom och rensa...
Trötta efter en hård arbetsvecka orkade ingen av oss laga mat på fredagkvällen så det blev en familjemiddag i all sin enkelhet på en pizzeria. Runt hela lokalen hade ägaren ringlat en låååååååång grön raggarslang. Egentligen var det en ganska smaklös dekoration men både Melker och jag kom på oss själva med att tycka att det var fantastiskt mysigt. Tänk vad lite mysbelysning kan göra.
Under restaurangbesöket fick vi de första tecknen... och mycket riktigt... två timmar senare sover Melker med jättehög feber. Med en sjuk Melker fick vi styra om våra planer för lördagen. Jag fick ensam följa med Fia med familj till Oaxen för att gå på julmarknad och hälsa på Fias kusin som tillsammans med sin fästman har ett helt underbart och nybyggt litet radhus precis intill havet. Vi bjöds på glögg och pepparkakor coh jag njöt av det lilla huset som hade en hög och smakfull standard och en minst lika smakfull inredning. Jag hann bara ta ett par kort innan batteriet lade av i min lilla pocketkameran och jag hoppas att Linda och Rickard inte misstycker att jag lägger upp en bild av en nish i deras sovrum inredd i bästa New England stil. Lägg märke till den underbara julstrumpan från Lexington.
Bild från ErikOlsson
På lördagskvällen var vi hembjudna på skaldjursfrossa hemma hos Fredrik och Anna-Carin och det var meningen jag skulle prova ostron för första gången. Men Melker hade fortfarande feber så det var inte att tänka på. Eftersom skaldjur är det bästa jag vet och att njuta av det tillsammans med godaste vänner kommer på god andra plats så blev jag sjukt besviken. Men förhoppningsvis blir det fler gånger *flirt, flirt*.
Söndag och feberfri och extremt leksugen Melker. Bästisen Wilmer hade andra planer för dagen och för att distrahera lilleman gjorde vi en liten utflyckt till den återkommande favoriten Mariefred.
Bästa vänner
Ännu en helg har paserat i racerfart. Varje vecka paserar i racerfart. Det känns som det är måndag, fredag och söndag. Hela tiden. De andra dagarna liksom bara försvinner. I helgen har Melker och jag varit i Katrineholm igen för att hjälpa min farmor att spika tavlor och för att sy och hänga upp ett draperi. Kameran var med men förblev ouppackad under hela vistelsen. I lördags kväll åkte vi hem för att träffa Torbjörn som varit i Riga några dagar med jobbet. Efter en familjemiddag bjöd vi över godaste grannar på kaffe, päronkonjak och lördagsgodis. Trevligt och avspänt som alltid.
Söndagsförmiddagen bjöd på fint väder så vi passade på att höststäda lite i trädgården och att klättra upp på berget ovanför tomten för att njuta av utsikten. Melkers bästis Wilmer var förstås på plats. De där två är näst intill oskiljaktliga och de har så fantastiskt roligt tillsammans. Det är bus och skratt hela tiden. Underbara ungar.
Söndagsförmiddagen bjöd på fint väder så vi passade på att höststäda lite i trädgården och att klättra upp på berget ovanför tomten för att njuta av utsikten. Melkers bästis Wilmer var förstås på plats. De där två är näst intill oskiljaktliga och de har så fantastiskt roligt tillsammans. Det är bus och skratt hela tiden. Underbara ungar.
Goaste Noah...
...har varit på besök under helgen. Sötare, enklare och goare unge får man leta efter. Kolla in leendet och glittret i ögonen.
Snapshots från helgen: Söndag
Snapshots från helgen: Lördag
Bilder från farmors gamla lägenhet. Köket är i original från 60-talet (?) med låg diskbänk.
Lördag. Flyttstädning i farmors gamla lägenhet. Skrämmande samtal om farmor som har oregelbunden puls och skjutsas till sjukhuset av farbror med fästmö. Lunch hos mamma och pappa tillsammans med Daniel och Camilla (Noahs föräldrar). Fortsatt flyttstädning. Nytt samtal. Stabilt läge. Läkarna misstänker lättare hjärtinfarkt och behåller farmor för observation och utredning om ny medicinering. Skönt. Åker till farmors nya lägenhet , ställer i ordning möbler och plockar upp lite kartonger. Kvällsmat hos svärföräldrarna. Besök på kyrkogården. Tänder ljus för farfar, Kalle, Ingvar och Carola och alla andra som fattas oss. Njuter av en kyrkogård som badar i ljus. Vackert. Bilresa hem till Trosa. Softar i soffan med Beck-film.
Update: Tack för rättelsen Jörgen :-)
Update: Tack för rättelsen Jörgen :-)
Snapshots från helgen: Fredag
Wille 3 år
Igår var vi på 3-årskalas hos den här lilla lintotten. Som sig bör var det stor paketorgie, så mycket att till och med mottagaren fick ta åtskilliga pauser för att kunna smälta allt och orka öppna alla fina grejer. Gästerna bjöds på god kött- och korvgryta med ris och sallad och efteråt fick vi frossa i tre olika tårtor. Tack Wille för ett jättemysigt kalas.
Skön helg!
Den gångna helgen var lugn och skön. Lördagen bjöd på fint väder varpå vi spenderade hela dagen ute på havet tillsammans med goda vänner med båt. Vi åkte ut till Kråmö som ligger i Trosa skärgård. Där gick vi och kollade in de små pitoreska stugorna som kan hyras till förmångliga priser, spelade fotboll med barnen, grillade korv och mumsade kanelbullar dagen till ära. Fotonspirationen infann sig både för mig och Julia så vi turades om med kameran. Här är ett axplock av våra ansträngningar.
Vi fortsatte lördagkvällen hemma hos oss med bl a en smarrig fisk- och skaldjurssoppa. Barnen kollade på lilla melodifestivalen och vi vuxna njöt av en lång middag och ett gott samtal.
Full fart i helgen
I helgen har det varit full fart. I fredags var vi hembjudna till Mats, Anna, Katja och Mirriam. Kajsa (som har underbara barnklädesbutiken Busfröt) var också där med sin familj. Vi mumsade tacos, drack rödvin och njöt av några underbara dessertostar och varandras sällskap. Melker och jag drog oss tillbaka vid halv elvatiden då både lilleman och undertecknad var dödligt trötta (för min del var förklaringen sviter efter torsdagskvällens kundevent som slutade vid tvåtiden på natten).
I lördags var det städ- och röjardag här hemma. En sväng till soptippen och en ner på stan för några inköp. Till kvällen kom Marita, Kenneth, Wilhelm och minstingen Arwid -som ju föddes på Melkers födelsedag. Så sööööt. Vi käkade laxlasagne och sallad med hallon och getost (Fias recept). Till efterrätt åt vi mjölkchokladpanna cotta med hallon. Det var verkligen länge sedan sist. Tack goa vänner för en supermysig kväll.
Idag har vi börjat lägga kanalplast på pergolan. Det var lite pyssel innan vi förstod hur allt skulle se ut men tack vare älsklingens ihärdighet har vi nu kommit halvvägs. Bilder kommer förstås när allt är klart. Utlovade bilder på nya heltäckningsmattan i sovrummet dröjer några dagar till. Jag har knappt rört kameran denna helg eftersom det bara varit grått, mulet och regnit. Några bilder blev det i varje fall, bl a denna på en av helgens fredagsblommor (som inhandlades i lördags).
I lördags var det städ- och röjardag här hemma. En sväng till soptippen och en ner på stan för några inköp. Till kvällen kom Marita, Kenneth, Wilhelm och minstingen Arwid -som ju föddes på Melkers födelsedag. Så sööööt. Vi käkade laxlasagne och sallad med hallon och getost (Fias recept). Till efterrätt åt vi mjölkchokladpanna cotta med hallon. Det var verkligen länge sedan sist. Tack goa vänner för en supermysig kväll.
Idag har vi börjat lägga kanalplast på pergolan. Det var lite pyssel innan vi förstod hur allt skulle se ut men tack vare älsklingens ihärdighet har vi nu kommit halvvägs. Bilder kommer förstås när allt är klart. Utlovade bilder på nya heltäckningsmattan i sovrummet dröjer några dagar till. Jag har knappt rört kameran denna helg eftersom det bara varit grått, mulet och regnit. Några bilder blev det i varje fall, bl a denna på en av helgens fredagsblommor (som inhandlades i lördags).
