Man kan tro att detta blivit en matblogg men så är icke fallet. Detta inlägg föregås av en kort historia som tog sin början i söndags kväll när Melker satt bredvid mig när jag surfade runt på den dagliga bloggrundan. När vi hälsade på hos supertalangen Mikaela (mitt andranamn för övrigt) bjöd hon på en scrappad bild på hennes son Timothy som älskar sushi. Melker beställde genast "shushi" till middag lockad av de vackra färgerna och de fina formerna. Så ikväll plockade jag upp 20 bitar på vägen hem från jobbet. Men nix, pix. Redan när jag öppnade folielådorna rynkade han på näsan och det var under hårda påtryckningar som han ens smakade. Så någon mer sushi blir det inte inom överskådlig tid. I varje fall inte till lilleman.

Veckans tisdagstema är vardagsliv. Och den dagsfärska bild från kvällens middag passar väl in på temat.