Foto: Daniel Sandén

Som tidigare nämnts så upplevde jag i fredags en av mitt livs lyckligaste dagar. Själva disputationen, som började klockan 10.15, gick väl kanske som man kan förvänta sig. Några frågor klarade jag hyggligt, andra inte alls. Det var en ganska svår opponering på ett sätt. I vanliga fall brukar opponenten visa frågorna på en skärm med hjälp av OH-bilder eller en ppt-presentation. Min opponent (som är från Tyskland och som aldrig tidigare varit opponent på en svensk disputation) visste inte att den möjligheten fanns. Opponeringen blev därför ett en och en halv timma långt samtal mellan honom och mig. Intressant och lärorikt men också jobbigt. Till en början var jag nervös och det blev inte bättre av att jag tappade tråden några gånger och glömde bort frågan. Dessutom tog det en stund innan engelskan lossnade. Men cirka 20 minuter in i opponering släppte nervositeten något och det gick lite bättre (det var i varje fall min upplevelse). Efter själva opponeringen var det betygsnämndens tur att ställa frågor. De ställde varsin fråga och efter ytterligare en fråga från auditoriet så var seminariet slut klockan 12.15.

Under tiden som betygskommittén hade överläggningar bjöds det på champange och smörgåstårta. Jag var rejält uppe i varv så jag fick bara i mig två tuggor. Efter mingel och drygt en timmes väntan kom betygsnämnden ut och meddelade att de enhälligt hade beslutat att godkänna min avhandling. Jiiipiiiii.