Här hemma har det varit helt tyst hela dagen. Ingen tvätt- eller diskmaskin som låter. Ingen Tobbe som plockar på undervåningen och ingen Melker som vänder upp och ned i sitt rum eller spelar Anki & Pytte på datorn. Bara tyst.

Tidigt i morse satte jag killarna på ett plan till Cypern för en veckas semester och ett besök hos svärföräldrarna som är där fram till jul. Skönt för dem. Själv är jag kvar hemma. Om jag är avundsjuk? Nej, jag har en hel lång lista på grejer jag vill göra, butiker och trädgårdar att besöka, vänner att ringa och träffa. Så istället för att längta till Cypern har jag bestämt mig för att njuta och utnyttja tiden väl till egna intressen. Självklart kommer jag att längta efter mina killar, men jag tror det är nyttigt att längta lite efter varandra då och då så man inte tar varandra för givet.
 
PS! Jag hade naturligtvis kunnat följa med men någon måste ju vara hemma och dra in pengarna :-). Nej då, det var inte anledningen. Jag valde att stanna hemma för jag ville inte gärna ta ledigt från nya jobbet och för att jag hellre tar ut mina semesterdagar i mellandagarna.