Min lilla hjälpreda

Meja och jag har varit lediga från jobb och dagis idag. Istället har vi jobbat hårt med städning, inslagning av paket, inköp av mat liksom alkohol och så har vi hunnit med att bada i badkaret och göra oss festfina för att gå på två födelsedagskalas också (mer om dessa i nästa inlägg).

Att städa med Meja är ingen lek. Det tar minst dubbelt så lång tid som om jag skulle fått städa själv. Ett tag idag visste jag inte om jag skulle skratta och gråta. När jag precis städat klart i badrummet och som bäst höll på att damma i Melkers rum hörde jag hur hon hällde ut alla sina badleksaker på golvet. In i badrummet för att förhindra ytterligare förödelse. Under tiden jag röjde upp där och sköljde ur dammtrasan sprang hon in i vår klädkammare och vände upp och ner på min låda med pennor och saxar. Saxar och pennor i handen på en ett och halvt åring är ingen höjdare. In dit och börja plocka ihop röran där inne. När jag var klar såg jag henne i hennes eget rum där hon satt vid docksängarna och vräkte ut alla dockor, grisar, kaniner och sängkläder ut över hela golvet. Nåväl, det är ju ändå hennes rum, där får hon väl hållas, tänkte jag. Tillbaka in i Melkers rum. Efter en stund kommer hon med min lilla ljuskopp med hårspännen (var har hon hittat den?) och häller ut dem över Melkers matta. När jag plockar upp dem börjar hon vräka ut Melkers böcker på golvet. Jag spänner ögonen i henne och säger att nu får det vara nog. - Hoppa upp på sängen och lek med bilen en stund nu. Efter att ha fått onda ögat av min 18-månaders spricker ansiktet upp i det vackraste leendet som finns och ungen klättrar upp i sängen med bilen. I ca 30 sek sitter hon fint och lydigt och leker. Men sedan är det roligare att kasta kuddarna som ligger i sängen. - Okej, då får du gå ner från sängen. Meja går ut i TV-rummet och tar fjärrkontrollen till TV och börjar trycka på alla knappar. 10 sekunder senare vrålar figurerna i en dålig serie på Nickelodeon i 480 decibel. Jag går ut och stänger av TVn och vänder tillbaka in i Melkers rum, varpå Meja ställer sig att slå på TVn med fjärrkontrollen. Jag går ut och tar fjärrkontrollen och lägger den utom räckhåll. Meja blir stensur och jag får onda ögat för andra gången på 5 minuter. Sådär höll vi på idag... Det är härligt med små hjälpredor...

Kommentarer
Postat av: kajsa

Hahaha, vilket underbart inlägg! Jag kunde verkligen se henne "städa" a.k.a röja runt :-) Tänk vad underbart, allt är ju nytt för henne, klart det måste testas! Ha en fin helg! kram kajsa

2011-06-02 @ 00:40:16
Postat av: Sara

Ha, ha underbart! Alfons drack skurvattnet en gång när jag glömt det framme! "Städa" lär de sig tidigt.

2011-06-02 @ 22:55:18
Postat av: Anna

haha vad roligt =)

kommer ihåg när jag städa för många många år sedan i killarnas rum och de var snälla och hjälpte till och "städa" de med .. vi började i ett hörn och jobba oss runt i rummet.. jag plocka upp alla saker och la i rätt lådor och de kasta ut dem igen =D Nu får jag vara glad om de ens är i rummet när de ska städa

kram

2011-06-04 @ 17:04:05
URL: http://moavp.wordpress.com
Postat av: Jenny Frisk

Det här beskrivningen av barn var så klockren och rolig! Kul att du är tillbaka och bloggar igen, det gillar jag!



/Jenny Frisk

2011-06-05 @ 21:15:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0