Mera från Rosendahls trädgård
Det var alltså i tisdags som övriga familjen åkte upp till Stockholm och plockade upp mig efter jobbet vid tretiden. Melker behövde ett nytt regnställ så vi åkte först en sväng till Sickla för att kolla om vi hittade något på rean. Och minsann hittade vi inte både ett regnställ, en adidas tracktop och en snygg skjorta till lilleman. Gott så. Därefter tog vi bilen till söder och parkerade vi Mosebacke och promenderade ner till Djurgårdsbåtarna vid Slussen. Efter en glass utanför Skansen-entréen där vi kollade på alla människor som skulle in och kolla på Allsången så tog vi en promenad runt Djurgården med ett kort stopp vid Rosendahls trädgård. Djurgården är verkligen en oas mitt i stan. Och halv nio en onsdagkväll var det alldeles lugnt, tyst och folktomt på gångstigarna i skogen.
Melker i djup koncentration vid glassintag.
Meja äter bokstavligen med hela ansiktet.
Torbjörn gillar att ha semester.
Nu blir det blommor i massor. Dessa har jag ingen aning om vad de heter men fina är de.
I år har jag fått upp ögon för rosor. Jag har tidigare tyckt de varit starkt överskattade men nu har jag gjort samma resa som jag tidigare gjort med andra "mormorsblommor" så som pelagon och pion.
Vallmokapslarna är också vackra i all sin enkelhet.
Men finnas är de förstås när de blommar.
Vägen fram till caféet var kantad av överdådiga rabatter som gick i grönt, silver, rosa och lila. Vackert, vackert.
Cafét och butiken stänger redan vid 17. Hur man nu kan göra det? Jag är säker på att de så här års utan problem skulle ha gott om besökare fram till och med åtta. Nåväl, fördelen att komma hit efter stängningstid var ju att man i lugn och ro kunde flanera runt och lukta på blommorna.
De här tistlarna är väl ändå för coola?!
Tänk om man hade kunskapen och kunde anlägga en sådan här rabatt själv.
Övriga delar av familjen var väl kanske inte lika entusiastiska som undertecknad. De ägnar sig åt bus och mobilsurf istället :-)
Kommentarer
Trackback
