Två timmar in på jullovet kom Ludwig, Karl, Kaspar och Anna-Karin hem till oss för det stora julbaket. Anna-Karin bistod med två pepparkaksdegar som barnen tog sig an. Utan kavel fungerar det ändå okej med vinflaskor, plastflaskor och plastmuggar och sandformarna fick ersätta pepparkaksformarna. Det gick bra det också. Sett ur ett estetiskt perspektiv blev det kanske inte jordens finaste pepparkakor men de var gjorda med mycket kärlek och därtill var de mycket goda.

Karl och Melker i full gång med baket. En och annan degklump tar genvägen direkt ner i magen istället för omvägen via ugnen. Karl fick avbryta i förtid och var tvungen att lägga sig en stund för att han ätit så mycket deg :-)

Ludwig och Kaspar är också med förstås. Kaspar är yngst (6 år) men gör ändå de överlägset flesta och snyggaste pepparkakorna. Mamma Anna-Karin avslöjar att han är intresserad av bakning och matlagning varpå Kaspar avslöjar för mig att han ska bli kock och öppna egen restaurang när han blir stor minsann. Mmmm, det låter som en god idé för grabben har talang!

Meja är förstås med och ägnar sig åt att äta upp den deg som hamnar på golvet (vilket faktiskt är en ansenlig mängd). Gott tycker Meja.

Aha, här har vi några peppisar.

Och här är Tobbes och mitt bidrag till julbaket. Tack mamma för att du tog med saffran och torrgäst, bullarna blev jättegoda!